För att vi ska nå en hållbar framtid, för att framtida generationer ska kunna ha samma möjligheter som vi, krävs det att vi alla hjälps åt. Att sortera avfallet är viktig, men vi behöver också inse att det är skillnad mellan att bli bättre på att sortera och att minska den totala avfallsmängden.
När avfallssorteringen blir bättre innebär det en minskning av restavfallet i soptunnan men den totala avfallsmängden minskar inte. Avfallet har bara bytt plats. Det mest resurseffektiva är att förbygga avfall. Det är exempelvis cirka tio gånger bättre ur klimatsynpunkt att laga till en ny maträtt av resterna från igår än att göra biogas till bilar av maten. Om vi kan öka livslängden och återanvända textilier istället för att slänga dem i soporna och köpa nya, minskar konsumtionen av nyproducerade kläder och vi sparar råvaror, energi, vatten och kemikalier som förbrukas vid nyproduktion.
Genom att utnyttja resurserna effektivt, förändra konsumtionsmönster och förlänga produkters användningstid kan mängden avfall minskas. Även återanvändning är ett viktigt steg mot avfallsminimering.
EU har beslutat om en så kallad avfallshierarki, eller avfallstrappa, som styr hur avfallet tas om hand i Sverige. Följande ordning ska följas:
1. Minimera
Enligt avfallstrappan bör vi i första hand se till att det skapas så lite avfall som möjligt. Det är det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Särskilt viktigt är det att minimera mängden farligt avfall. Läs mer om avfallsminimering Länk till annan webbplats. på sopor.nu.
2. Återanvända
Det avfall som faktiskt finns ska vi försöka återanvända, till exempel genom att laga, skänka eller sälja det som vi inte har behov av längre. Pantflaskor i glas är ett exempel på återanvändning.
3. Materialåtervinna
När återanvändning inte är möjligt ska vi återvinna materialet. Det gör vi idag bland annat med förpackningar och tidningar men också genom kompostering eller rötning av matavfall och trädgårdsavfall.
4. Energiåtervinna
Om avfallet inte kan återvinnas på något annat sätt är det bäst att återvinna energi ur restavfallet genom förbränning - som ger fjärrvärme och el.
5. Deponera
Det sista steget är att deponera det som inte kan användas på något annat sätt, till exempel gips och klinkers. Deponi ska så långt som möjligt undvikas eftersom det deponerade avfallet försämrar både miljö och klimat.
När du återvinner ditt avfall sparar du resurser och energi samt minskar utsläpp av klimatgaser och farliga ämnen. Genom att sortera på ett bra sätt kan olika slags avfall tas om hand på ett säkert sätt och det mesta kan återvinnas. Ju renare ditt avfall är desto större möjligheter finns det att använda materialen på nytt. Avfall är en resurs som kan göra nytta många gånger. Dessutom är det faktiskt ett lagbrott att inte sortera sitt avfall!
Sveriges riksdag har satt som mål att lämna över ett samhälle till nästa generation där våra stora miljöproblem är lösta. En riktig avfallshantering som inte skadar vår hälsa och som sparar på jordens resurser är en del av det målet. Målet är att mängden avfall inte ska öka och att material och energi i avfallet ska tas till vara i så hög grad som möjligt. Tyvärr ökar mängden avfall för varje år. Tillsammans kan vi ändra på detta och skapa en hållbar framtid!
Skulle alla leva som vi gör i Sverige behövs cirka fyra jordklot. I takt med att vi konsumerar mer, ökar även vårt avfall. Trots att vi är bra på att återvinna vårt avfall måste vi försöka att minska avfallet. Att som privatperson försöka minska sitt avfall är viktigt eftersom man då bidrar till en bättre miljö och en hållbar utveckling för framtiden.
På 50-talet generade genomsnittsvensken 50kg/år. 2021 är den siffran uppe i 475 kilo avfall per år. En siffra som går att ändra på med hjälp av lite kunskap. Vårt mål är att vi ska ha så lite avfall som möjligt, och att det avfall som ändå uppstår ska sorteras rätt så att allt kan återvinnas.
En mobiltelefon väger ca 200 gram, så om man slänger den och köper en ny borde det bli ca 200 gram avfall, eller? Det fungerar inte riktigt så.
För att producera en mobiltelefon krävs det exempelvis framställning och användning av kemikalier samt utvinning av metaller genom gruvdrift. Detta resulterar i gruvavfall och slaggprodukter. För varje mobiltelefon som tillverkas ger det upphov till 86 kilo avfall. Det innebär att stora mängder avfall har uppkommit redan innan själva telefonen är slängd. Osynligt avfall som vi konsumenter aldrig får se.
En ny laptop leder till totalt 1 200 kilo avfall. För ett par bomullsbyxor är motsvarande avfallmängd 25 kilo. Dessutom används den ändliga resursen olja och gas som både bränsle och råvara till många produkter.
Göteborgs Stad har gjort en lista med 30 sätt att minska sitt avfall. Vid varje tips kan du se hur hur stora effekterna blir i form av minskat avfall, minskad klimatpåverkan och hur mycket pengar du kan spara. Den som tidigare inte gjort någon av åtgärderna som föreslås kan minska sitt avfall med 420 kg, sin klimatpåverkan med 900 kg CO2e och sina kostnader med 26 000 kronor per år. Läs tipsen från Göteborgs Stad här. Länk till annan webbplats.
Sidan uppdaterades senast: