Från och med 1 januari 2025 är det krav på separat insamling av textilavfall. Det betyder att du inte längre får slänga till exempel kläder i soporna hemma. Syftet med det nya kravet är att minska belastningen på miljön och möjliggöra ökad återanvändning och återvinning av de tusentals ton textilier som annars hamnar bland hushållssoporna. De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter, inom hela EU.
Från och med den 1 januari 2025 är såväl hushåll som verksamheter skyldiga att sortera textilavfall separat. Lagändringen gäller kläder, väskor och accessoarer av textil, hemtextil och inredningstextil.
Kravet kommer från EU:s avfallsdirektiv och gäller allt textilavfall, oavsett var det uppstår. Beroende på typ av textilavfall ska det dock hanteras på olika sätt. Sorterat textilavfall från hushåll och detaljhandel är så kallat kommunalt avfall och ska lämnas till Samverkan Återvinning Miljö, som ansvarar för insamling och hantering av kommunalt avfall i Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner
Kravet på utsortering och separat hantering av textilavfall omfattar även verksamheter. Verksamheter inom detaljhandeln som har textilavfall ska lämna detta till SÅM eller godkänd (auktoriserad) entreprenör. Verksamheter som tillverkar textilprodukter och grossister ansvarar själva för utsortering och separat hantering av sådant textilavfall som inte är kommunalt avfall.
På flera av våra återvinningscentraler och återvinningsstationer finns det gröna klädinsamlingsboxar från Human Bridge, Emmpatus och Humana second hand. I boxarna kan du lägga sängkläder, gardiner, handdukar och kläder med mera. Det behöver inte vara helt, men det måste vara torrt och rent. Lägg textilierna i en plastpåse och knyt ihop den väl. Insamlingsorganisationerna hämtar textilierna och ser till att de tas om hand på bästa sätt.
Större textilier som inte ryms i insamlingsbehållaren och textilier som är hårt nedsmutsade, kontaminerade eller blöta kan lämnas på återvinningscentralen. Kontakta personal på plats.
I Sverige har vi en hög konsumtion av textil och kläder. Samtidigt visar studier att vi använder våra textilier och kläder allt kortare tid. Det ger en stor miljö- och klimatpåverkan. Svenskarnas konsumtion av textilier leder till utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxid varje år. Det är som att köra 850 000 varv runt jorden med bil. Utöver detta skapas mycket avfall i produktionen som konsumenten aldrig ser – osynligt avfall. Ett par jeans ger upphov till 28 kilo osynligt avfall. Men du kan göra skillnad!
För att spara på jordens resurser behöver nyproduktionen av textilier minimeras. Alla kan bidra, bland annat genom att inte köpa nya textilier i onödan. Behöver du något nytt finns det idag flera stora marknader för second hand-produkter. De textilier du redan har men som du inte längre har nytta av hör inte hemma i soptunnan. Ge dina kläder en andra chans genom att lämna dem till återvinning, då bidrar du till en hållbar framtid.
Nästan allt som är vävt, stickat eller tovat av textil, oavsett om det är naturmaterial eller inte, ska lämnas till återvinning. Om en produkt består av flera material avgör det dominerande materialslaget om det ska sorteras ut som textilavfall. Några exempel:
Avfallsförordningen innehåller bestämmelser om hantering av avfall, däribland kravet på utsortering av textilavfall: Avfallsförordning (2020:614) | Sveriges riksdag.Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.
Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning kring begreppet kommunalt avfall: Kommunalt avfall.Länk till annan webbplats. Länk till annan webbplats.
Ytterligare information om kravet på separat insamling av textilavfall finns att läsa hos Naturvårdsverket: Från 2025 ska textilavfall samlas in separat. Länk till annan webbplats.
Begränsad framkomlighet, Värnamo återvinningscentral 11-12 november